skjut mig

Dagen började jätte bra, va övertygad om att de skulle bli en toppen dag. Men någon gång runt tre tog den en helvändning... Kanske hjälper de att skriva några rader här eller så delar jag med mig av för mycket om mitt privatliv? Jag bryr mig inte faktiskt, en sån hopplös dag blev det. Jag vill krypa ur min egen kropp, radera hela omformatera hela hjärnan och fly till en plats där ingen vet vart jag är. Ingen vet VEM jag är. Ingen vet något. Jag vet inte ens något, inte ens vad jag heter. En dag som denna vill jag inte vara jag. Sådana här dagar tar musten ur mig, jag glömmer vem jag egentligen är. Jag får nog sova bort lite av denna deprission som sköljde över mig. God natt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0